Fullmakt.net Sveriges största faktabank om fullmakter och fullmaktsrätt

Självständiga och osjälvständiga fullmakter

Inom fullmaktsrätten skiljer man på självständiga och osjälvständiga fullmakter. En självständig fullmakt har en eller flera adressater, dvs. tredje män. En självständig fullmakt kan ges direkt muntligen eller skriftligen i ett dokument till en bestämd tredje man, eller indirekt skriftligen i ett dokument som är avsett att visas upp för en eller flera tredje män. Syftet med en självständig fullmakt är att tredje man ska kunna ingå avtal med huvudmannen genom den fullmäktige utan att behöva ta kontakt med huvudmannen. Om tredje man anar oråd, t.ex. att fullmakten är förfalskad, bör tredje man ändå ta kontakt med huvudmannen för att kontrollera den fullmäktiges behörighet.

En osjälvständig fullmakt är en fullmakt som saknar konkret form utan fullmakten grundar sig endast på ett uppdragsförhållande mellan huvudmannen och den fullmäktige. En osjälvständig fullmakt grundar sig endast på ett meddelande riktat till den fullmäktige och kallas för uppdragsfullmakt, eller paragraf 18-fullmakt då denna form av fullmakt regleras i 18 § AvtL. En osjälvständig fullmakt saknar således ett yttre moment och kan därför inte kontrolleras av tredje man på annat sätt än att denne tar kontakt med huvudmannen. Påstår sig en fullmäktig att denne har en uppdragsfullmakt och detta senare visa sig vara oriktigt, så har inget avtal kommit tillstånd. I dessa situationer kan dock den som på står sig vara fullmäktig bli skadeståndskyldig gentemot tredje man, se närmare avsnittet om fullmaktens ramar och parters bundenhet.

Relaterade dokument: