Fullmakt.net Sveriges största faktabank om fullmakter och fullmaktsrätt

Huvudmannens död

Huvudmannens död innebär, som huvudregel, inte att en fullmakt upphör att gälla. Detta innebär att huvudmannens dödsbo blir bunden av de rättshandlingar som företas av den fullmäktige. Fullmakten ska endast upphöra gälla om det föreligger särskilda omständigheter. Detta stadgas i 21 § 1 st. AvtL.

Trots att fullmakten har upphört gälla kan dödsboet bli bunden av rättshandlingar som företas av den fullmäktige för tiden efter upphörandet. Detta är i situationer då tredje man inte vetat om eller borde förstått att fullmakten inte längre var gällande och att den fullmäktige inte längre var behörig att företa rättshandlingen, dvs. då tredje man var i god tro. Har den fullmäktige givits en uppdragsfullmakt med stöd av 18 § AvtL. krävs det dessutom att även den fullmäktige var i god tro om sin behörighet. Är inte dessa förutsättningar uppfyllda är inte dödsboet bundet av de rättshandlingar som företagits under tiden efter fullmaktens upphörande.

Det finns dock vissa situationer som den fullmäktige fortfarande har rätt att bruka den fullmakt som denne har fått av huvudmannen, trots att huvudmannen avlidit. Den fullmäktige har rätt att företa rättshandlingar med stöd av fullmakt som är nödvändiga för att skydda huvudmannen eller dennes dödsbo mot förlust. Detta gäller dock endast tiden innan en förvaltare eller en god man som utsetts för huvudmannens dödsbo hunnit vidta nödvändiga åtgärder för att skydda dödsboet. Detta stadgas i 24 § AvtL.

Om dödsboet på någon grund blivit bunden av en rättshandling så får den handlingen inte större verkan än om den hade företagits av dödsbodelägarna. Detta stadgas i 21 § 2 st. AvtL. Detta innebär att den fullmäkte inte kan företa mer ingripande rättshandlingar än vad dödsbodelägarna har rätt att företa.

Relaterade länkar: